jag är våldtagen
För några veckor sedan kom boken om mig och min familj. Jag måste säga at författaren arbetade snabbt. Vi är maskerade, både vad avser namn och plats: Vi är placerade på Skånelaholms Slott i Sigtuna. Ingen dum placering, men ändå en bit från den geografiska sanningen.
Och han har skarvat så det räcker till.
Det är en sak jag inte riktigt kan med i handlingen - jag framstår som så jäkla neurotisk och min storebror så cooool.
men beskrivningen av min far är riktigt, riktigt träffsäker. Obehaglig!
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9185807230
Reklamlag - åsiktslag?
Kan man ha förklenande åsikter om en lag mot sexistisk reklam utan att uppfattas som sexistisk? Kan man oroa sig för att nästa steg blir en lagstiftning om politiskt korrekta åsikter?
Kan man protestera mot att snart sagt alla skrymslen och vrår i samhället är övervakade av storebror utan att bli misstänkt för att inte ha rent mjöl i påsen? Kan man oroa sig över att demokratin har blivit sin egen fiende utan att bli beskylld för att vara antidemokratisk?
Vi har länge levt i vår egen trygga värld här på godset, fjärran från normala vardagliga problem. När andra har diskuterat politik och bensinpriser så har vi diskuterat etikettsfrågor (och för all del godsets ständigt anfrätta solvens). Vi har haft mycket egna problem att stå i men också det har alltid har varit en inte bara skyddad värld, utan också en avståndstagande sådan. kanske rent av medvetet avståndstagande från den fula, billiga och plumpa världen utanför. Enligt min fars definition.
Men häromdagen slog det mig när jag lyssnade på radio att vi i sanning har flyttat långt bort från den individuella frihet som demokrati, yttrandefrihet och ekonomiskt trygghet skulle borga för. Min far ondgjorde sig alltid över att samhället skulle detaljreglera människors liv. Men det var inte kontrollen han protesterade emot utan att "arbetsslöa skulle försörjas av honom" och hans möjligheter att skattefuska från tid till annan genomskådades; det var vad han kallade att människors handingsfrihet begränsades. Han gjorde det utifrån en grundmurat kungsblå-brun-borgerlig synvinkel. Han var egentligen för ordning och reda, liksom jag.
Men de senaste 18 månaderna... Det som händer nu handlar inte längre om att samhället styr och ställer. Det handlar om ett samhälle som försöker bryta sig in i vårt privatliv, kartlägga vår arvsmassa, påverka våra tankar och värderingar.
Kan man kritisera utvecklingen utan att vara anarkist?
För övrigt sköt jag en stor gris igår. Och då talar jag inte om bonden på andra sidan vägen.
Månsken, mycket majsbröd. Smack i bogen!
spysjuk
Nu har holländarna kommit
Vi hade några stackars entusiaster redan i november som vi fick fiska upp, men nu bär isen på allvar och som mest har vi haft 25 utlandsregistrerade bilar här.
(De åker 2-300 mil bara för att åka isjakt på vår sjö. Man kan undra om ingen jobbar nuförtiden...)
Ryktet om vår gårdsförsäljning har spritt sig och vi har (återigen) tomma lager.
Holländare är antingen ett väldigt lättpåverkat folk eller så är de... något annat. De envisas med att bara skratta "ja-ja" till svar när jag påstår att det faktiskt inte innehåller någonting annat än tobak.
Det värsta är att postiljonen har kommit tillbaka och börjat se tecken i isen...
Det var väl en sak att tolka tecken i veteåkrarna som utomjordisk kontakt, men holländarnas skridskoskär i isen är väl ändå över måttan underligt och hallucigent. Jag tror förresten att det är han som har lurat i holländarna att det är kemikalier i snuset.
Postiljonen blev eld och lågor över pratet om marschallerna till julfesten, så nu har han gått runt i dagar och pratat om att det ska möjliggöra en kontakt med parallella världar...
Som sagt var, jobbar ingen nuförtiden?
Men det kommer fler holländare än så. Till jul kommer Japp och de andra i jaktlaget tillbaka för att smyga på rådjur och vildsvin igen. Jag är rädd för att de till slut kommer att inse att det inte finns vildsvin här. Den jättegrisen de sköt förra året var inget annat än en förrymd och förvirrad sate.
http://intressant.se/intressant/
http://nyligen.se/
http://nyligen.se/ping/
En protest mot julbelysningen
Förra julen drömde jag om att placera marschaller längs med hela allén, från slottet ut till landsvägen vid kyrkan. Vi talar om en sträcka på 1,4 kilometer. Jag har räknat och stegat... och inhandlat 300 marschaller. Hela sekten återsamlas till jul och några av Sebastians polare ställer upp. Totalt är vi nio personer som ska tända 300 marschaller. Sedan ska vi dricka jul och därefter gå genom allén och njuta.
Jag vet inte om det blir en njutning, inte ens om det går att få eld på så många. Jag betraktar det som en installation. En god anledning att bjuda in vänner och ha en julfest.
Hoppas att det inte blir blåsigt.
Eller så kan man se det som en protest mot folket borta i ghettot, alla de som smäller upp en blinkande ren bredvid brevlådan eller hänger elektrifierade kransar (levererade färdiga med ljusen i plastkransarna) och därmed skaffat i deras tycke nödvändiga attribut för att betrakta julefriden som komplett innan de hastar vidare till affären för att panik- och ryggradsmässigt köpa alla de julklappar som barnen kräver.
Jag inser att jag tillhör en utdöende sort. När jag var liten var min julklappslista ett uttryck för from förhoppning. det var aldrig tal om att jag SKULLE ha allt som stod där. Men när ingen längre bryr sig om sin familj - jag menar bryr sig om så där på riktigt så att man prioriterar gemenskap före materiella ting - så blir det förmodligen naturligt att köpa allt som står på julklappslistan.
En morgon förra helgen såg jag en förälder som kom dragande på sitt barn i pulka (över vår hage naturligtvis...). Det är väl okej att dra sitt barn i pulka. Problemet var bara att det inte var någon snö. Det var ett sprött lager rimfrost efter en kall natt. Men om barnet ville åka pulka måste barnet få åka pulka.
Fast å andra sidan: vi fick varken julklappar eller nära gemenskap.
Det ska vi rätta till när vi samlar sekten till ett julfirande med 300 marschaller.
Hoppas att inte Luftfartsverket får fnatt.
Adams julsång med Jussi
(som faktiskt heter "Adams julsång" och inget annat)
Över/under i julklapp?
Själv tänkte jag mig köpa en ny hagelbössa men har just gjort en chockerande upptäckt: en bra och stålhagelgodkänd s/s går loss på 35.ooo kronor.
35 tusenlappar!
Eller så måste jag köpa en över/under. Men där går gränsen. Jag köper ingen bock. Det är vulgärt.
Det är vulgärt som inget annat, bara automat är värre. Och ändå har det blivit comme il faut. Själv kan jag inte tänka mig något annat än sida/sida.
Det är miljövännernas fel. De har vulgäriserat jakten och nu ska vartenda socialfall ut och jaga med sina kamouflagefärgade kläder och bakelitstockar.
Miljörörelsen är den moderna tidens väckelserörelse, komplett med arvssynd (miljöskuld) och krav på blind tro.
http://bloggar.se/om/slott
http://bloggar.se/om/adel
http://bloggar.se/om/jakt
http://bloggar.se/om/pengar
http://bloggar.se/om/samhälle
http://bloggar.se/om/ekologi
http://intressant.se/intressant/
http://nyligen.se/
http://nyligen.se/ping/
Andra julen utan mamma och pappa närmar sig
Den andra julen närmar sig. Det är svårt att känslomässigt stänga av banden, att glömma och bli kall.
Riktigt fri blir man aldrig och det behöver man kanske heller aldrig bli. Man behöver bara gå vidare. Kan man förlika sig med hur saker och ting är så kan man gå vidare. Minns allt, glömmer inget men lever sitt eget liv. Just det att leva sitt eget liv är vad livet förmodligen handlar om.
Och så är det. Man får glädja sig åt andra saker som en alldeles sällsynt lyckad ripjakt, en kapital hjort och ett antal dovdjur. För att inte tala om att jag har fått världens bästa knep för att locka in gris. Det är ett oanat knep som är helt hysteriskt bra. Och enkelt. Och vildsvinen kommer galopperande som galningar.
JAKT SLOTT ADEL FAMILJ ENSAMHET
http://intressant.se/intressant/
http://nyligen.se/
http://nyligen.se/ping/
En get och två kid!
Jag kunde svära på att det var ett smaldjur som kikade fram. För säkerhets skull väntade jag till hon hade kommit långt ut ur snåren innan det small. kort efter, kanske bara fem sekunder kommer två förvirrade kid tultande ut ur skogen. Lyckligtvis sprang de mot mig - varför förstår jag inte - men antagligen var de så skrämda av skottet att de sökte sig åt geten. Lyckligtvis för mig vill säga... Och lyckligtvis har jag för vana att alltid och omedelbart ladda bössan med två fräscha hagelpatroner.
Sebastian gav mig delvis rätt efteråt. Det var en lite get. Förbluffande liten för att ha burit två kid. Eller så var det ett smaldjur som adopterat de två.
Så har det varit här på godset emellanåt. Det är inte alltid blodslinjerna varit intakta, men alla låtsas som om det alltid varit så.
Snart är det dags för årets första ripa.
SLOTT ADEL JAKT SNUS UPPLAND
http://intressant.se/intressant/
http://nyligen.se/
http://nyligen.se/ping/
Ragnarrök - pappa förstod aldrig Wagner
Igår kväll var jag på Ragnarrök på Operan. Dalayman var lika fantastisk och lysande som hon alltid varit.
Jag mindes första gången jag var på Operan. Med skräck.
Jag var 8 eller 9 år och vi skulle gå på Ragnarrök nere i Bayreuth. Min mor försökte säga att det kanske inte var någon lysande idé med tanke på föreställningens längd, att Wagner kanske inte var den bästa operaintroduktionen för barn och att just Ragnarrök kanske inte var den bästa Wagnerintroduktionen...
Min far svarade då: "Det finns ingen genväg till Wagner".
Det blev ett mantra för mig genom min enfaldiga, romantiska och förljugna barndom. "Det finns ingen genväg till Wagner".
Men det finns det. Min far tog den.
Han förstod aldrig handlingen i Ringensviten. Han tjusades av handlingens yttre skepnad, av gudarna och halvgudarna, om kampen mellan gott och ont och den romantiska bilden av ödet. Men han förstod aldrig budskapet. Efter att jag såg Rhenguldet i våras insåg jag hur det ligger till. Hur lumpna, hlgfärdiga, giriga och föga gudalika gudarna var i handlingen. Och hur lika vår familj de var. Giriga och burdusa men med en fin yta.
Efter gårdagskvällens Ragnarrök med Dalaymans skakande magnifika Brünnhilde fullbordades också min självbild, bilden av min familj. När Brünnhilde gråtande besjunger Siefried och samtidigt bannar honom för hans otrohet var det som att kliva rakt in i min egen familj. Lumpet och förljuget.
OPERA SLOTT ADEL JAKT SNUS UPPLAND HISTORIA KÄRLEK
http://intressant.se/intressant/
http://nyligen.se
Andjakten är igång
Vi följde upp det i söndags med nio till och närpolisen var med och gjorde bra ifrån sig.
Förra helgen tog vi två råbockar. Den ena stal äpplen bakom stallet och fick sona med sitt liv. Den andra sprättade runt fårhagen och kastade lystna blickar åt de bräkande varelserna.
Förr var det alltid rådjursjakten som lockade mest. Visst är en rådjurssadel underbart gott, men frågan är om inte sjöfågeljakten är den roligaste. Vi har en ny hund, ingen mindre än Göran - närpolisens egen byracka. Den har visat sig ha oanade talanger för fågeljakt... liksom närpolisen själv.
Säsongen har börjat bra. Jag har redan fyra veckors uppbokad av utländska jaktgäster.
Vi höll det traditionella kräftfisket för några veckor sedan. Jag och Sebastian tyckte att det skulle vara roligt att göra det för våra nya vänner - fars tidigare ovänner. Det märkliga var att alla var så glada och nöjda. Framåt småtimmarna blev det extra roligt när närpolisen hämtade sin tjänstepistol. Roligt för alla utom Thomas, som fick sätta livet till. Men vad fanken, vill man avliva och slakta ett av sina egna får mitt i varm augustinatt så får man göra det. Det sa i alla fall närpolisen.
Den 18 augusti kom hösten. Det var inte så att vädret blev dåligt, tvärtom. Det blev hög luft. Plötsligt på lördagsmorgonen var luften kristallklar, solens strålar reflekterades skarpt mot huset, träden och vattnet. Det var varmt men samtidigt ändå kallt. Jag älskar den dagen och brukar utgå från bockpremiären. I år kom den två dagar efter.
Nu däremot har hösten kommit på allvar. Himlen skiftar i olika nyanser av grått. Molnen far fram i oroligt tempo och vinden piskar löven i träden. Från ingenstans kommer hårda regndroppar för att försvinna lika fort. Naturen är orolig. växterna vajar och ojar sig. djuren går längre in i skogen. De vet nog vid det här laget att ingen snart går säker. Det är nu vi ska skörda, konsumera den ränta naturen ger oss.
Och en bekännelse är på sin plats: jag har gjort något mycket, mycket hemskt. Det är vulgärt, förkastligt och fruktansvärt... eller var det i mitt förra liv. Nu skrattar jag mest åt det.
Jag har köpt en ansiktsmask med kamouflagemönster.
Vulgärt? Yes, men fan så effektivt när man jagar änder.
Jag är beredd att ompröva hela mitt tidigare liv, allt det som mina förfäder stått för.
Jag funderar på att göra mig av med min gamla sida/sida och köpa en bock.
Föräldralös men lycklig
Jag har oroat mig mycket sedan dess. Oroat mig för pengarna, för slottet och för vad som har hänt mina föräldrar. Jag har också burit den där obehagliga och diffust gnagande oron för... allt eller inget. Stundtals har jag bara varit diffust orolig av inget bättre skäl än för hur jag själv ska klara mig.
det visade sig att det gick att rädda ekonomin. Men det var jobbigt inför julen. När julen väl kom och våra underbara vänner i sekten förgyllde vår jul insåg jag att även en jul utan den biologiska familjen är fullt möjlig. Den biologiska... fastän vi inte är en biologisk familj så betraktar jag oss ändå som en sådan. Miljön är uppenbarligen starkare än arvet, blodet är inte tjockare än vatten. Och vattnet virvlar i lekfullt flyktiga strömmar i vår damm på ett sätt som vår ätts blod aldrig virvlat. Aldrig lekfullt, aldrig på måfå och framför allt aldrig lustfyllt.
När våren kom insåg jag till slut att ätten, familjen och fädernesgodset trots allt bara är luft. det enda verkliga här i världen är jaget och nuet. Allt det som jag har förnekat och förnekats genom generationers indoktrinering stod plötsligt klart framför mig. Mina vänner, min sekt, min bror som inte är min bror liksom slottet och parken är en del av jaget och nuet. Det är jag som lever och jag lever i nuet. För första gången!
Just nu sitter jag och njuter av nuet och att jaget får njuta av nuet. Norrhimlen är ljus, parken är mörk och fåren slumrar undar ekarna. Det är varmt och skönt. Det är sommar. Det finns inga plikter, bara ett starkt flödande liv som väntar på att få omfamna och omfamnas.
Jag har känt mig besynnerligt gammal under hela min barndom och ungdom. Först nu, när jag nyligen fyllt 19, känner jag mig nyfödd. Jag har blivit en barnslig och impulsiv njutningsmänniska. Jag behöver inte längre byta om till middagen, jag måste inte ha matchande näsduk och slips när jag fiskar. Jag måste inte värna om vårt dos och slott. Det blir som det blir, och tänk så mycket roligare det har blivit.
Det är kanske en skam att säga det, men jag önskar att mor och far aldrig mer kommer hem. Jag reder mig bra utan dem och jag är lycklig.
Jag köpte ett par jeans i förra veckan. Jag har aldrig tidigare ägt sådana. De är bra. Skitbra!
Jag red för första gången i jeans. Så fruktansvärt vulgärt tycker du förmodligen. Men vet du, det skiter jag i.
SLOTT ADEL JAKT SNUS UPPLAND HISTORIA HÄST
http://intressant.se/intressant/
http://nyligen.se
Sommar, snus och konfirmander
Sedan var det en månads oroligt väntande på att få fram bra kvalitet så att vi kunde blanda nytt. Gud ska veta att det var en lång väntan. Men nu har vi den på plats. Och redan hälften är sålt till konfirmationslägret som ska hållas i vår sjöstuga i sommar. Fan trot, men vi har till och med lyckats komma överens med prästen.
Mauritzbergs slott... såg en reklamlänk under mitt inlägg om hur man kan gifta sig där å sånt. Adligt horeri är vad det är.
SLOTT ADEL JAKT SNUS UPPLAND HISTORIA HUND
http://intressant.se/intressant/
http://nyligen.se
Snart skjuter jag hundarna
Jag lade ut preparerad kötftfärs i parken. Preparerad med en överdos laxermedel.
Jag är helt enkelt trött på alla dessa hundägare som inte bara envisas med att släppa sina hundar så att de driver vilt, utan dessutom måste göra det så nära oss att de ofelbart kommer in i vår park i sin olagliga lustjakt på rådjurskid, harar och fasaner.
Att säga till hundägarna ger ju ingen som helst effekt.
"Men lilla Fido är så snäll", får jag höra då och då.
När jag påpekar att de gör sig skyldiga till grovt jaktbrott - hundägaren alltså - och att jag har rätt att skjuta hunden, så brukar de hota med att polisanmäla mig för olaga hot.
Jag har också hört att jag är omänsklig. Inte för att jag vet hur man är omänsklig mot något som per definition inte är mänskligt, men en riktig flåbuse anses jag vara bara för att jag håller på lagen och min rätt.
Man tar sig för pannan. Egentligen borde man skjuta hundägaren och skona den stackars hunden från sådana idioter till ägare.
Men det är nog ett litet väl drastiskt steg att ta. Jag börjar med laxermedel. Det kan vara en bra första lektion. Med tanke på hundägarnas fäaktiga attityd skulle jag inte bli förvånad om de själva smakar en bit. Gratis är gott, resonerar vissa. Andras trädgårdar är alltid bättre rastgårdar.
Ju mer jag tänker på det, desto mer rimligt är det att skjuta hundarna. Som hundägare har man ju trots allt ett strikt ansvar och de får svårt att bevisa att jag inte sköt i nödvärn. vad ska de säga när jag påstår att hunden drev vilt på min mark och som en sann viltvårdare tvingades jag skjuta hunden när den blev aggressiv mot mig.
Om jag inte gör det kommer jag snart inte att ha något vilt kvar att skjuta i höst.
Dessutom undrar jag varför det är så mycket ensamstående kvinnor som skaffar stora hundar. Lite sjukt är det nog.
SLOTT ADEL JAKT SNUS UPPLAND HISTORIA HUND
http://intressant.se/intressant/
http://nyligen.se
Sebastian lever och mår bra
Våren kom och Sebastian gick. "En oöverstiglig oro, en lust, för att inte säga drift" drev honom att bara ge sig i väg. Det sa han i alla fall själv. han vet inte riktigt var han har varit, hur länge eller varför. Han var bara tvungen att bryta upp. Säger han.
Jag hörde i morse av Margareta at han hade skymtats i YYY-dal och att han har tillbringat merparten av veckan hemma hos någon kvinna i YYY-dal. Ålder? Vet inte. sannolikt fanns det någon äkta karl som var iväg på affärsresa, eller vart de nu åker iväg någonstans.
OPERA SLOTT ADEL JAKT SNUS UPPLAND HISTORIA KÄRLEK
http://intressant.se/intressant/
http://nyligen.se
Quo vadis?
Har inte hört något av Sebastian på en vecka. Det känns olustigt. Först mamma och pappa...
Även om han brukar vara ute och dra, ungefär som Snusmumriken, brukar det inte vara i vecka.
Jag tror att jag ska gifta mig snart. nästa vår, typ.
OPERA SLOTT ADEL JAKT SNUS UPPLAND HISTORIA KÄRLEK
http://intressant.se/intressant/
http://nyligen.se
